<3

Fattar inte att tiden går så fort, ett helt år har nu gått sedan du lämnade denna värld och gick in i den bättre, för din del, men inte för oss som är kvar. Saknaden blir bara större och större för varje dag som går. Men en dag kan vi se tillbaka och glädjas åt alla härliga minnen vi har tillsammans med dig. Dom är otroligt många, du har alltid funnits där och ställt upp för oss!
Det lilla som glädjer mig i all sorg är att du inte har ont längre. Du förtjänade verkligen inte all den smärta som du tyvärr hade, du var så stark Morfar! Även fast du hade så ont som du hade så var du alltid glad och positiv till allt. Det var så kul och komma ner och hälsa på er när du visade sån glädje...

Nu har vi vår älskade Mormor kvar och måste ta hand om henne så gott vi kan, finnas där för henne, även fast det är jätte svårt för oss alla så är det nog ändå svårast för henne. Ni hade levt tillsammans så länge, nästan ett helt liv. Med endast några få minuter kvar av eran 50-åriga bröllopsdag tog du dina sista andetag och lämnade denna värld...

Du ska veta att du föralltid kommer finnas i våra hjärtan,

vad som än händer finns du alltid där.

<3